Fitnessfive kval

Har haft en sån där underbart bra helg igen, som tyvärr varit alldeles för kort eller gått fort. 
Torsdagen var verkligen inte en rolig dag, vaknar upp med beskedet att Christian, min halvbrors, faster tillslut gått bort efter en lång tid i cancer. Som en käftsmäll men som inte började värka förrän efter nån timme på jobbet. när jag verkligen fattade, visste inte vad jag skulle ta vägen, tårarna brände bakom ögonlocken. Allt kändes orelevant. Kämpade mig igenom dagen, väl hemma blev det ett långt samtal med Simon. Jag kände mig inte peppad på fitnessfivekval. Men kände väl även en viss nervositet smyga sig på, en så kallad prestationsångest.
 
Men så hjälpte min fina pojkvän mig att prata ner det stora, prata bort ångesten. vad är väl en bal på slottet liksom. det är bara ett gym, kommer inte att vara så mycket folk, du kommer att tycka att det är kul.
Och så om jag ska erkänna det själv, det som ständigt får mig framåt. en egenskap att tacka men som ibland nästan gör mig galen - nyfikenheten. Jag ÄR för nyfiken för att tacka nej till saker. jag är rädd att jag kommer att stå där och ångra mig, fundera över hur det skulel ha blivit om jag inte provar. man kan inte ångra grejer man gjort, bara sådant man inte provade. 
 
Fredagen var riktigt trött, inte bara regnade det och var grått, jag drog medvetet in på vätska, salt och kaffe för att kunna väga in på så lite som möjligt på lördagen. Inte så mycket att det påverkar prestationen, har ju lärt mig nu efter två tävlingar vad som verkar vara lagom för mig. Det är svårt och lurigt men det jag älskar med den här delen av sporten. Att väga lite är fördelaktigt i många av grenarna - då får man lyfta lättare. samtidigt blir man mindre stark, som i bänken. Man får helt enkelt prova sig fram.
 
Invägning skedde kl 10 på gymmet stockholm. På vägen dit var jag mest törstig, inte vågat dricka något på morgonen efter vägning hemma med våg som visade lika mycket med kläder som utan. weirdo. Nervös. som alla andra där men träffade på flera som liksom jag gjorde det mest för kul skull, för att utmana sig själv. Så gott att efter invägning, som visade samma flugvikt som förra tävlingen, att få äta gröt med massa russin, kakaonibs, mandlar och banan. mums. Man hade två timmar på sig att ladda inför tävlingen innan det började.
 
Faktiskt har jag lagt upp filmer på yputube för att ni ska kunna kika alla momenten. Jag är så sjukt nöjd över alla resultat. Jag hade satsat på runt 80, då skulle jag vara nöjd. Så får jag så mycket som 107. Dock långt ifrån ettan och tvåan som hade 134 och 122. Men hela dagen var som en tävling mellan mig och den som kom efter. alltså jag älskar att tävla. Och alla är så peppande, man är som kamrater som pushar varandra. berömmer, peppar. Domarna/arangörerna var helt fantastiska, så härliga människor som man märker är uppifrån, så mycket trevligare än stockholmare. Jag hade ett leende på läpparna hela dagen.
 
bänkpress
 
bicepscurls
 
knäböj
 
chins
 
dips
 
Så skönt att känna sig glad och stolt över resultatet, verkligen. Vi hade kikat in ett matställe vi ville fira på efteråt. Svenska hamburgerköket som hade godaste burgarna på länge. mums alltså. Längesen jag såg simon så glad.
 
 
Simons dubbelburgare med den coleslaw vi delade på, dock Simpan som åt mest. Förundrad över hur han kan äta så mycket

Efter det provade vi att gå på Mall of Scandinavia som var lite utav en besvikelse faktiskt. svårt att ta sig dit (kö), stojjigt som fan därinne, hittade inga schyssta kläder (saknade butiker). nä inge bra. Väl hemma var klockan mycket. 
Som vanligt nu den senaste tiden har jag inget vidare sug efter godis eller skit. det som jag var sugen på var mackor med hemmagjord choklad. körde en sockerfri variant med mitt canderell och kakao, så så gott. och äggmacka.
 
 
Idag körde jag lite HIT på morgonen på Actic, mestadels kroppsviktsövningar då min kropp känns mördbultad sen igår. galet hur mycket en fitnessfivetävling tar på en.
 
Sen har vi varit och myst hemma i skurre hos mammi, morsdag ju. Har även hunnit med mitt vanliga köksstök och en kvällsprommis med sigge. Syrran har kört soppdiet i en vecka nu för att återställa allt i kroppen (så som smaklökar, hunger och få bort sötsug). Att äta 900 kcal är inget jag rekommenderar någon men hon har koll på läget och har gjort det här flera ggr förr. hennes plan efter är den viktigaste - vad händer efter denna lilla superdiet. Jo ett lätt kostschema från mig väntar - mestadels måltidsförslag så som x + y + z = lunch. Så håller vi tummarna för att hon får in vanan om träning minst 1 gång i veckan fram tills semestern börjar. Jag är så imponerad över att hon idag stod emot både mat och dessert, i synnerhet det sista då det är hennes verkliga last. Även att palla med sigge när energin är noll. Försöker underlätta så tog med mig busen ut på kvällsprommis.






Kommentera inlägget här :

Matbloggstoppen