Frida Harju

Bläddrar tillbaka och ser att ni inte fått någon direkt uppdatering förrän i onsdags, alldeles för längesen ju. Dagarna har gått i toppar och dalar som vanligt. Har fått höra besked om flera som ska gå från jobbet, vilket såklart gjort att jag sitter som en lipsill. Jag kan inte rå för det, jag är en känslig person, jag skapar lätt relationer till folk i min omgivning även om jag blivit bättre på att bli hårdhudad. Förstå att människor kommer och går på arbetsplatsen när man jobbar just på ett start up och ett företag som ständigt utvecklas. That's life.

Jag är fortfarande trött och sliten men tar det lilla lugna när det kommer till träningen. Nästan inget intensivt alls, mest på gym för skönt skull. Och så är jag ute i naturen, går och går och insuper den friska höstluften. Det bästa med denna årstid. Annars har vädret varit mest skit den här veckan. Faktiskt en himla tur att vi inte haft lunch runs då det är himla regnigt och blåsigt, men den här veckan kör vi igång igen. Fitness collection är ju slut. Förra veckan körde vi ett pass med Mårten Nyhlén - det var trevligt.

Och i fredags hade vi avslut med squash och prisutdelning. Vem skulle vinna kampen i flest antal pass under perioden. Sebbe vann såklart, kör man typ tre olika pass per dag så är det inte märkligt. Jag själv är sjukt nöjd över att det kommer fram att så många fler än jag är träningsflitig på jobbet. Snarare ligger jag i lä i jämförelse med många andra och landade på delad tredjeplats. Fick både fina kläder och eventuellt erbjudande på medlemsskap i FitnessCollection. Vi får se. Sjukt nöjd och lärorikt har den här perioden varit. Jag har fått se flera delar av Stockholm och fått prova på att träna i Stockholm. Nu ska det bli skönt att få hänga på Friskis igen.

Som fredagsmys provade vi att laga tidningen buffés kycklingfrikadeller i fond. Alltså fond är så gott och mättande. Jag halvförberedde redan en massa på torsdagen som taginidressing, buljong/fond och ingefärs inlagd gurka.

Under gårdagen försökt vi att chilla en massa men vara ute i solen. Fick sjukt mycket promenad, lekte på Actic svandammarna och på kvällen väntade middag på restaurang Frenchi med mammi, syrran och Simon. Så så gott och mysigt. verkligen

Vi delade på en god förrätt med kikärtspannkaka med löjrom och grejer, jag och simon. Drack ett gott rött vin till otroligt gott kött med pommes och bea. Alltså mums.

Efter middag väntade hemmakväll. Haha alltså ni känner mig. Ca två gånger per år brukar det väl bli att jag köper godis, lagom till att jag glömt bort hur det smakar, är sött och ger en hjärtklappning. Så behöver jag köp och äta lite för att påminnas om varför det inte är något särskilt så kan jag vänta 6 månader igen. Hemmakväll är där det finns flest smaker som faller mig i smaken. Passande vid halloween och allt känner jag.

I natt har vi ju ställt om klockan så jag fick en sjuk lång sovmorgon för att vara mig, ändå gick vi upp innan 9 liksom. Men hela den här dagen har varit galet lång, oj så vi hunnit med saker alltså. Jag har bakat en massa då lite projekt till jobbet väntar. Fun fun.

Matlagning, hängt med mammi som var kvar hos syrran över natten, varit ute på prommis, gymmat, kört yoga/andövning, städat osv. Flera gånger har jag och simon kollat klockan, är det rimligt att den inte är mer? Det bästa med dessa dagar är att man faktiskt kan lägga sig vid 21 för att klockan "egentligen är mer". Det ska jag bannemej göra idag. Men först lite Hellenius hörna och kvällsmål.

Den här veckan väntar roliga saker som middag med brorsan och hans tjej, optikern, lunchmöte för eventuella samarbeten med min näringsverksamhet. Och så äntligen HIT igen. Jiha!

Det är så lätt att man tuggar på i gamla vanor när det kommer till mat, bara varierar mellan ett fåtal rätter. Så himla trist när ens intresse är just kost och ens egna blogg kryllar av recept. För att inte tala om alla spännande magasin som jag ständigt hämtar information ifrån.
Även jag känner mig ibland trött, orkar inte tänka ut saker, är tidspressad och vill att det ska gå hyfsat fort. Många tror att jag står hela söndagen och lagar. Nej nej, Max någon timme får det ta, eller ett kok som sköter sig själv om det är längre.
I söndags slängde jag ihop lasagne, dock med lite vegetariska substitut - ni vet tricket med att byta ut en del kött mot andra toppen-veggo-alternativt. Det är inte speciellt svårt, tar inte längre tid än annan mat, inte om man använder den här ostsåsen som gör det så gott så gott. Lasagne är ju typiskt en sån där rätt som blir bättre ju längre den får stå och dra sig.

Kycklingfärslasagne med linser och zucchini


Ca 4 port (kan dubbleras och göra i större form)
430 kcal/port
Protein 36 g
Fett 16 g
Kolhydrater 35 g

400 g kycklingfärs
80 g (typ 1,5 dl) röda linser
1/2 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 kycklingbuljongtärning
400 g krossade tomater
1 msk soja
2 msk tomatpuré
1 näve trattkantareller (blötlagda)
Paprikakrydda, salt, peppar, oregano, timjan, cayennepeppar

1/2 zucchini
8 lasagneplattor

Ostsås:
2 dl ostsås Kelda (simply cheese finns i charkdisk)
100 g lättkeso
Malen Muskotnöt (kan uteslutas)

Sätt ugnen på 225 grader. Skiva upp zucchini och lägg på en plåt och salta över. Kör i ugnen så att vätska försvinner i ca 15 min, tills de börjat få lite färg. Ta ur och låt svalna.
Hacka lök och pressa vitlök och fräs ihop med urkramad svamp i en stekpanna i lite olja. Tillsätt kycklingfärs, soja, tomatpuré, smulad buljongtärning och krossade tomater. Tillsätt kryddor och linser och låt puttra på låg värme. Blanda ihop ostsås i en bunke. Ta färsröran från plattan och fördela lite i botten på en ugnsfast form. Ha på lite ostsås och lägg över zucchini och lasagneplattor. Upprepa proceduren ca 3 ggr, du ska avsluta med lite färs och ostsås utsmetat. Vill du toppar du gratängen med skivad ost. Kör i ugnen i ca 40 minuter. Tar den för mycket färg så lägg över lite ugnsfolie. Voila!

Igår hände det man befarat ett tag nu, att Fridan cykeldåren, borde ramla igen. Det var ett tag sedan nu. Och ja, jag har ramlat flera gånger på cykel, konstigt vore annat när man flyttat till Uppsala, cyklar flera km två gånger per dag sommar som vinter. Det är fascinerande hur kroppen vet hur den ska ta emot sig på bästa sätt för att skydda alla känsliga kroppsdelar.

Så blev det även igår då när cykel och väska var i fokus, min kropp lite sådär eller hann väl egentligen inte tänka så värst mycket faktiskt än att "shit nu ramlar jag och ut i vägen". Jag var alltså på väg hem och cyklar ofta ikapp folk numera då min gråa hingst är oförskämt lättrampad. Tyvärr så har jag flyttat en äldre ringklocka från min skrotiga gamla cykel varför ringklockan faktiskt ramlat av. Det är drygt att alltid skrika högt "pling pling" som en tant, så kan jag smyga förbi gör jag det helst. Precis strax innan en korsning kom jag i kapp en man. Jag tänkte att jag behöver inte cykla om här på cykelbanan då han låg så himla långt ut (som att han var den enda människan ute och cyklade). Jag tänkte att strax kommer korsning och jag kan brassa om då. Då han helt plötsligt svänger ut framför mig utan förvarning, en riktig tvärvändning till vänster. Jag har ingen stans att ta vägen, glide-ar på trottoarkanten och välter med cykeln. Tar emot mig med händer och knä, lyckas rädda cykel och väska. Och även mina byxor verkar det som men jag tar mig för knät då det gör riktigt ont faktiskt. Mest är jag sur för att han inte kan föra sig i trafiken. Alltså skulle denna människa köra bil skulle det vara givet att kolla i döda vinkeln, allra helst vid en vänstersväng. Hur kan man inte göra det på cykel? Jag bubblade av ilska, också rädd för att mina dyra byxor skulle ha repats.
Men så kände jag lite skam och ansvar också, jag vet ju numera att jag är 51% ansvarig till saker. Kan styra vad som sker på mer eller mindre sätt. I detta fall att ha en klocka så att jag kan signalera till folk i min omgivning.
Hjälm är också något som kommer att börja användas mer frekvent, klarar jag det inte innan jul så blir det ett av mina nyårsmål. Att det alltid ska till en olycka.

Mitt knä gick det hål på men det mår oförskämt bra såhär dagen efter. Bara lite vätskigt.

Tisdagsmys verkar ha blivit en standard. Nä då men ikväll väntade Wagamama med syrran och sedan kaosologi med min idol Micael Dahlén.

Micael är ju ekonomiprofessor och diverse annat. Hans hjärna måste verkligen gå på högvarv och kommer på så sjukt mycket intressanta saker som kommer ut som diarré ur hans mun. Jag lyssnar med spänning - han är en sån som får mitt fulla fokus, en svår sak i dagens samhälle.
Denna föreställning bygger väl egentligen vidare på de böcker han skrivit förut gällande att vara i nuet, inte pissa på det som vi ofta gör. Vi rusar fram mot framtiden och kikar stundvis tillbaka på förr men stannar sällan upp för NU. "Nujag" är ett uttryck jag kommer att komma ihåg - att faktiskt fokusera på dig just nu och vad som får dig precis just nu att finna välbehag. För i framtiden har du bytt så mycket celler osv. att du inte är precis samma upplaga människa längre, varför då just nu planera och leva för framtiden?
Avmåstefiera - är ju något jag redan börjat fila på när jag fick nys på det. Att ta bort flera måsten för att inte pressa sig själv för hårt samt må bättre just nu.
Föreställningen var mycket bra - pendlade mellan skratt och allvar - precis som de andra bra föreställningar jag varit på. Mer sånt här. Det får mitt Nujag att må bra! Gör ju inte saken sämre av att det är löning idag heller. Fun fun. Imorgon ska jag äntligen få vara med på Bootcamp ihop med resten av Lifesummarna via FitnessCollection, yes att slippa vara ensam på pass. Cirkelfys med Mårten Nyhlén väntar. Exciting!