Midsommar och hjärnspöken

Det är en sån där dag. Ni vet när man känner sig stor som en elefant. De händer inte skitofta för mig faktiskt, oftast för att jag tar tag i tanken numera, ställer en motfråga till den som "är det verkligen rimligt att känna så?" Svaret blir nej och då dödar jag tanken. Något Amanda lärt mig faktiskt, att jobba igenom dessa tankefällor som mer eller mindre händer alla människor men på olika sätt och tillfällen. Även om olika ämnen som alltså inte alls behöver handla om kroppen och kroppsuppfattning.

Jag tycker att det är viktigt att inte gå runt och vara missnöjd över sig själv, varför jag ser till att se ut på ett visst sätt. Jag är stolt över hur jag ser ut, jag trivs i mig själv men är såklart aldrig helt nöjd. Man blir nog aldrig det och man ska nog inte det, det är ju det som för människan framåt. Jag är dock stolt över mig själv oavsett om jag väger 5 kg mer, detta för att min kropp består av en stark kropp med mycket muskler, något jag mäter välmående och hälsa i. En hälsosam kropp är en stark, muskulös kropp som enkelt tar sig fram i brokig natur, inte flåsar i branta uppförsbackar, orkar bära hem tunga affärskassar fyllda med mat, en kropp som gärna väver in vardagsmotion som att gå till och från ställen, eller cykla.

Däremot gillar jag att känna mig lätt i kroppen, allra helst när man kör konditionsträning som löpning. Och let's face it, jag gillar en tonad/definierad kropp för jag tycker att det är snyggt. 
Därför blir jag sur på mig själv när jag står och fixar håret och upplever mig själv som icke definierad i spegeln. Tar tag i känslan, släpper tången och granskar mig själv på riktigt framför spegeln. Det är OMÖJLIGT att jag ska få känna så. Allra helst eftersom jag inte ätit något särskilt vätskebindande igår eller sysslat med någon aktivitet som högintensiv träning som även det binder vätska. För det är just dessa saker som gör att vi kan se annorlunda ut från dag till dag, eller om man är kvinna sånna saker som menstruation, men även stress.



Jag tror vi alla har sånna här dagar i bland. Det är då viktigt att också fråga sig själv - "vad spelar det för roll då, om du är pluffsig?" Det är ju ingen som tycker mindre om en för det, och inte är man mindre värd för det heller, eller är misslyckad.
Nope, då tar man dessa tankar och lägger i en låda och stänger locket. Så rycker man upp sig, klär på sig och tittar sig i spegeln igen och säger - Du ÄR faboulus! Prova varje gång ni är på väg att nedvärdera er själva! Det hjälper för mig.


Så nöjd över min krans jag snickrade ihop igår. 
Mitt tips för att de ska hålla sig fina är att lägga kransen i en vattenskål när man inte använder den. Eller ta med blomspruta.

Vi startade dagen med en prommis i duggregnet. Min kropp är sliten och behöver både vila, mat och semester. De förstnämnda ordnas idag då vi är på väg till midsommarfirande ute i Öregrund. Jag har lagat både surdegsknäcke och focciacia.




Sen även provat göra en matjesilltårta som ser himmelsk ut.


Och så har jag även med mig lite hälsofika som komplettering till de andra fikat som de andra fixar


Vi har preppat för en massa lekar med, hoppas på uppehåll så att vi kan vara ute.

Kommentera inlägget här :

Matbloggstoppen