Att veta vad eller hur man ska äta är himla svårt, vad är bra och dåligt egentligen? Finns det några grejer man kan äta obegränsat av, eller blir man förgiftad av vad som helst i för stor mängd?
Och vad är egentligen lagom?
Självklart förespråkar jag näringsappen Lifesum som är ett himla bra verktyg. Du skriver i ett sökord och tillbaka får du olika livsmedel med information kring kalorier, protein, kolhydrater men även smått som fiber och salt tillbaka per 100 g eller servering. Många har sagt sig lära sig så otroligt mycket efter en tids användande. Är det verkligen sådär mycket kalorier i bearnaisesås, tänk om jag byter ut det mot en yoghurtsås. Eller jisses vad med kalorier en latte ger, kanske kan jag försöka dricka några släta koppar, eller om man mosar avokado på smörgåsen istället för smör...
För att inte glömma pasta eller bröd som verkar så oskyldigt när man tittar på det, kalorierna springer gärna iväg.
Men en kalori är ju inte alltid en kalori. Jag har ju skrivit om det här förr, en solklar beskrivning var det experiment där en kille på pappret skulle gå upp 6 kg genom att äta dubbla kaloriintaget i 30 dagar. Denne gjorde det med rena råvaror som olja, fisk och nötter och i slutändan hamnade viktökningen på en tredjedel. En annan grupp fick använda sig av halvfabrikat och även om slutsiffran inte stämde överens med den på pappret så var mängden ändå dubbelt än ren-mats-killen.
Det verkar vara så att gemene man, oavsett vilket land man bor i, tror att vissa saker är hälsosamma och andra inte, trots att detta inte alls behöver vara fallet. Jag tror att det har att göra med vad skaparna skriver på förpackningen. Står det "hälsogranola" vem tror då inte att det är hälsosamt? Eller när en yogurtbar har en grön etikett, vem kan misstänka att denna är fullproppad med socker?
De mest klassiska jag hört folk tro är hälsosamt är;
- müslibars
-granola
-juice
-smaksatt kvarg (alltså den med socker, det är ju kvarg, eller?)
-vegetabilisk mjölk (mandel, hasselnöt, soja)
-frozen yoghurt
-naturgodis (menar du yoghurtdoppade bitar)
Ja jag kan fortsätta i oändlighet. En kollega länkade en otroligt bra sida där man jämfört näringsvetares kunskap kring livsmedel med vad vanligt folk tror är hälsosamt. De livsmedel som ligger på linjen är de livsmedel som de har samma uppfattning om och är alltså inte många. Det är lätt att veta vad som är riktigt dåligt, likväl som det är lätt att hålla reda på vad som är riktigt bra.
Jag kan dock skriva under på en stor del av vad som tas upp i artikeln om missförstådda livsmedel. De i gråzonen. De som är himla bra ibland, men kanske mindre bra ibland.
Läs gärna den artikeln HÄR.
Den jobbiga mittemellan kategorin som varken vanligt folk eller näringsvetare blir kloka på;
-mjölk
-smör
-ost
-jordnötssmör
-kokosfett
För att nämna några. Forskning säger otroligt olika så fråga inte mig, inget av ovan är något jag frossar i av nämnd anledning. Samtidigt undviks det inte heller, eller iallafall inte av den anledningen.
I vår älskade app finns iallafall ett verktyg som är det jag jobbade med mest mitt första år hos Lifesum - food rating. En algoritm som väger det vi vill förespråka intag av (protein, hälsosamt fett och fiber) mot det som vi vill minska intaget av (ohälsosamt fett, socker och salt) som mäts per 100 kcal, det mest rättvisa i nuläget. På så sätt får matvaran ett betyg som visar på näringstätheten i det. Av att kolla i den länkade artikeln och dess kurva stämmer detta ganska väl in på betygsättningen i appen. Det som har A-B är sådant man kan äta mycket av, det som får D-E bör man vara lite mer aktsam med. Sedan har vi i nuläget en liten gråzon, en lagom bra lagom dålig - C.
Vi har även byggt ut denna betygssättande mekanism för att bedöma när användaren sätter ihop flera komponenter om det är en bra måltid eller ej - baserat på individens egna preferens/diet men med inslag från livsmedelsverket egentligen nordiska näringsrekommendationerna om fördelning av protein, kolhydrater och fett men även storlek för frukost, lunch, middag och mellanmål. Detta innebär att en frukost med lite yoghurt, bär, nötter, ett kokt ägg, fullkornsbröd, smör och en klick nutella skulle kunna få A trots att måltiden består av komponenter som innehåller allt från A-E i bedömningen av varje livsmedel för sig per 100 kcal. Tillsammans kan de bli en fullgod måltid för just denne person. Något som inte är 100 kristallklart ännu men det här ska jag bita tag i till hösten. Men med hjälp av appen kan man alltså se hur hälsosam varje måltid är, vad man kan plocka bort, lägga till, minska på eller öka på för att förändra betyget.
Jag vill även flagga för det hälsotest vi har i appen med ca 41 frågor där vi frågar om intaget för olika matkategorier. Det användaren upptäcker är att man inte får full pott av att svara mest eller minst antal ggr per vecka, det som är bäst när det kommer till hälsa är ofta att vara balanserad vilket blir någonstans i mitten. hint hint. Gör gärna detta test genom att ladda ner appen, det är liksom gratis men så så kul.
Måste det vara så krångligt då? Måste man snöa in på detaljer? Nej egentligen inte.
Om man inte har en smartphone (händer det nowadays?) eller man helt enkelt inte vill använda sig av den eller förr i tiden innan alla var så tekniska. Ja då använde man ju sig av en tallriksmodellen. Eller det gör man fortfarande om man vill hålla sig någorlunda sund, kanske inte tajta till sig rejält för då behövs annat justeras med. Tallriksmodellen används i skolor och även hos dietister. Det innebär kort och gott att man tänker tallriken som olika stora delar när man lägger på mat på den. Äter man i skolan eller ute på restaurang så finns det här tänket i det som visas upp som en "normal" portion. Jobbigare blir det vid buffé där man måste välja själv. Den här har iallafall funnits länge och en utökning av det är de mått man kan köpa på apoteket för hur mycket sås man bör ta, hur stor del protein, potatis. tänk er de där dl-mått, msk, tsk osv. som sitter ihop - lite så fast för måltidskomponenter mer.
Andra som använder sig av liknande upplägg är Zone-diet som är lite likt Paleo och används av crossfitmänniskor bland annat. Då tänker man i en viss fördelning vid upplägg av protein, fett och kolhydrater. Eller Itrim tillexempel som jobbar med knytnävsstorlekar.
Iallafall så är det roligt att Livsmedelsverket uppdaterat sin tallriksmodell nu när de insett att folk inte är så aktiva (läs också, de har insett att folk är rika nog att inte behöva fylla ut hela tallriken med kolhydrater). Att det skulle ha behövt ta x antal år och sjukt mycket människor ska ha behövt bli överviktiga innan detta känns väl lite typiskt om jag får säga det. Men det behövdes väl x antal META-analyser innan de kunde säga något...
Anyway, de har då alltså skapat två olika tallriksmodellen, tyvärr så är det upp till varje indivd att uppskatta hur aktiva de är, vilket liksom allt annat gällande uppskattning och mat ofta blir en överskattning av sig själv och sin förmåga, eller själva intaget - en underskattning av hur mycket man egentligen äter.
LÄNK hittar ni där.
Summa sumarum: Inget är så hälsosamt att man kan äta ofantliga mängder av det, ingenting är heller så ohälsosamt att man aldrig kan äta det. Vissa livsmedel tas dock bättre om hand av kroppen efter exempelvis ett träningspass än om man inte tränat, men mycket annat spelar in. Vad som är ultimat är som vanligt mycket individuellt och får tas reda på för varje individ. våga prova! Det verkar vara gemensamt över världen att vissa livsmedel som inte alls är särskilt hälsosamma råkat hamna under detta falska rykte och åker bananskal med. Samtidigt får mycket andra livsmedel som kokosfett eller potatis mycket skit fast de egentligen är riktig supermat. För att ta reda på hur det verkligen ligger till finns det flera sätt att använda sig på, bland annat vår braiga app Lifesum.
Lite såhär brukar jag tänka om jag är ute och äter mat. Har det varit en aktiv dag, ja då ökar jag på av den gula delen, annars liter mer likt de vänstra bilderna. praktiskt och bra.
