Det är i Women's health UK (December 2015) som man kan läsa om den senaste benämningen av en typ av kosthållning. Eller snarare ätstörning skulle man kunna säga - protorexics skriver tidningen. Det klassiska som kännetecknar detta fenomen är när en stor del av intaget består av protein och individen försöker spara in på kolhydrater för att "tajta till sin kropp". I artikeln hänvisar en dietist till det rekommenderade intaget om 0.75 g protein/kg kroppsvikt och inte mer för att det ska vara hälsosamt fortfarande, en annan menar på att 1.2 till 1.6 g/kg kroppsvikt fortfarande är okej.
I studier har det visat sig att de som åt en högproteinkost löpte mycket högre risk för att drabbas av cancerformer samt diabetes, inget nytt egentligen. Det de också menar i artikeln som kan vara en fara är att ett stort intag leder till att man äter mindre av annat och får brist på vitaminer och mineraler, ja precis som med vad som helst när man överkonsumerar en grej.
såhär beskriver protorexics dom själva.
'We're easy to spot. We're the ones with plastic beakers in our bags, empty save for a pile of powder at the bottom. Our freezers are jammed full of pre-portioned chicken breasts. And come mid-afternoon, we're tucking in to our second hard-boiled egg of the day. It's a diet once associated with bodybuilders and elite athletes. We're neither. But we have earned ourselves a less comfortable moniker: protorexics'
Jag känner mig träffad såklart, det gör nog varenda gymråtta. Att det inte är svinhälsosamt att trycka i sig protein, ja det var inget nytt heller. Samtidigt tycker jag att det är ett himla bra näringsämne, inget annat mättar så bra på så få kalorier. Och vet ni, jag hatar att gå runt hungrig, jag blir så mycket mindre produktiv då, kan bli surig och trött. Under vardagar och allra helst arbetsdagar vill jag vara mitt bästa jag. Har även ett stillasittande arbete, är på arbetet många timmar så om jag petar i mig "för mycket" kalorier har jag svårt att hinna bli av med dem under dagen. Jag sover också bättre och lättare om jag inte äter för mycket utan håller mig till mina normal-dagar. När jag läser om mängder som 0.75 g/kg kroppsvikt är det nästan så att jag fnissar till, här har ni tjejen som äter minst 2.5 gram/kg kroppsvikt varje dag trots att jag äter mycket vegetariskt nu igen.
Något som är intressant är dock att undersöka om det är olika från person till person, jag menar jag är ju van att äta uppemot 3 gram, jag har gjort det här under så lång tid. blir min kropp vad då?
Jag bygger upp mina måltider kring en proteinkälla, oavsett om det är vegetariskt eller animaliskt.
Samtidigt är jag inte en sån som jagar protein och måste sänka en shake direkt efter träning, det är BCAA isåfall under passet och mest för att jag ska vakna till efter en hel arbetsdag och det är jobbigt under passet.
Det är llite lustigt att allt ska ha en etikett. Hur man är och vad man gör. något som också är intressant är varför de inte lyfter näringsämnet fett i artikeln. hur beter sig en protorexitarian kring detta? ser man till fitnessbranschen så är det ju snarare högt protein, högt kolhydratsintag men lågt fettintag som gäller. Lite så jag jobbar, men det ska läggas till att det är iochmed jontes kostschema och alltså dietupplägg. Jag förstår nu hur mycket jag vill ha och behöver kolhydrater, men kring träning och RÄTT slags kolhydrater. Inte bröd, pasta, bulgur osv. Det man behöver är snarare rena råvaror. Jag ser till att få i mig av alla näringsämnen i rätt mängd, i nufallet rekommenderat av min nya coach. Det är nämligen viktigt att få i sig av allt och de mest extrema protorexitarianerna är nog just det, extrema, i att bara äta protein i princip och väldigt ofta med många mellanmål. i artikeln visas tillochmed exempel på en persons dag och man kan tydligt se alla dessa extra mellanmål som att verkligen överförse kroppen med protein UTIFALL det skulle vara så att det lider brist.
Jag tror att man kan ta allt med en nypa salt, eller snarare inte ta åt sig så mycket eller bry sig. Än så länga har jag inte läst några stora studier gällande det här med ett för stort proteinintag, något en stor del av befolkningen faktiskt pysslar med.
Det andra intressanta handlar också om kost och livshållning faktiskt. Läser i tidningen imorse om en kille som tävlar i minne och att komma ihåg siffror. människan hade ett extremt dagschema där han gick upp vid 5 varje morgon för att det var tidigt som minnet var bäst. han var mycket ute och sprang samt måste hålla en bra kost med bland annat gröt till frukost för att kunna vara så fokuserad som möjligt.
Klockan 21 gick människan och lade sig för att orka upp. han var dock i sluttampen innan tävling utomlands, hoppas verkligen för hans skulle att dygnsrytmen ändras något sedan. Men ändå så sjukt intressant att se, oavsett sport är sömn och kost så otroligt viktigt för att kunna prestera.
