Är rätt stolt över mig själv för nu snart har jag varit utan mobil i två dagar. Batteriet är dött och min laddare är hemma hos Linn. Inte för att det är så många som ringer mig direkt men märker att jag är rätt styrd efter klockan. Man känner sig helt handikappad nu när man inte ser hur mycket klockan är. Och jag som oftast inte är i tid till bussen får rätt stora problem när jag inte har en aning om hur många minuter jag har till godo.
Konstaterande 2: Jag behöver en klocka, en med digital tavla helst. som visar sekunderna.
Annars klarar jag mig rätt bra faktiskt. Det enda som är synd är alla nummer som man inte får tag på.
Får hämta laddaren idag hos Linnpan när jag slutar.
Ikväll ska jag bara ta det lugnt. Eller jag ska till gymmet. Pressa musklerna och låta svetten spruta. Jag är nog rätt ensam om att tycka om att träna på fredagkvällar. Men det är skönt på något sätt. Speciellt när man gick i skolan och hade fotbollsträningar på fredagkvällarna. Alla i laget protesterade. Speciellt dom som var så gamla att dom hade åldern inne för krooogen. Själv tyckte jag att det var ett bra slut på en slitig skolvecka.
Och imorn blir det släktträff. Kameran ska med för föreviganden. Hoppas dom har mycket finsk mat. Mumma.
Jobb på konsum blir det heeela långa söndagen.
Ne nu ska jag ta och läsa lite i New Moon.
Ciao!
